Välkommen till Fritidsinspiration!

 

Fritidsinspiration är ett sätt att samla alla goda och inspirerande idéer jag vet att så många av er som jobbar på fritids sitter på. Ju mer vi kan utbyta erfarenheter, tips och idéer desto mer utvecklande blir vårt jobb. Det är förhoppningsvis vägen till ett fritids som sprudlar av kreativitet, glädje och företagsamhet både hos elever och personal.
Tanken är inte att det enbart är jag som ska skriva här. Jag vill att det här blir som ett forum där man lätt kan söka reda på tips om olika ämnen, stort som smått. Därför behöver jag er hjälp att bygga upp en bas med inspiration, artiklar och tankar om fritids. Vill du bidra? Skicka ett mail till mig på elin.fahlander@bredband.net där du skriver din text, skickar med bilder. Du kan också begära rättigheter att skriva inlägg, men det är rekommenderat att du bara söker rättigheterna om du tänker dig att posta inlägg fler än en gång.
Med förhoppning om ett gott samarbete och mängder av inspiration!

Studiebesök

2012-09-28 18.06.28

Smart att hänga upp teckningar på ställningar i taket!

2012-09-28 18.05.59

Kanske för yngre barn än de som går på fritids, men metoden kanske kan användas till nåt annat? T.ex. skulle man kunna ha en låda med lite dockor som kan spela upp en konflikt vid problemlösning…

2012-09-28 18.04.21

Jag använder mig ofta av ”uppdrag lek” med sexåringar. Då får en grupp barn (olika barn varje gång) ett uppdrag att lösa tillsammans (spela ett spel/bygga ett torn av något/rita tillsammans etc.) Tanken är att barnen ska vara med olika kompisar varje gång så att alla känner att de kan leka med alla. En sån här tavla är ett smart sätt att göra det tydligt vilka som ska göra vad.

2012-09-28 18.03.09

Lekfulla, färgglada rum ger dito ungar!

2012-09-28 18.03.02

Ta in naturen! Varför inte ett skogsrum med gräsgrön matta, mjuka stenar att klättra på eller bygga koja bland?

2012-09-28 18.00.50

Observera hinkarna i taket som innehåller olika saker i teman. Sortera, lek eller bara känn eller titta på sakerna!

Demokrati på fritids

Om det är nåt jag är förbannat stolt över att jag gör i min yrkesroll så är det att jag lyssnar på barnen. Jag gör det på ett annat sätt än väldigt många andra jag har jobbat med. Tyvärr, får man väl säga – för om barnen inte får påverka sin tillvaro, hur ska de då kunna bli medborgare i ett demokratiskt samhälle? (Sen kan man ju tycka vad man vill om hur demokratiskt det är att få rösta en gång vart fjärde år… Hrrrm…)

Idag var det baka bröd som stod på dagordningen på vårt fritids. Jag hjälpte barnen att komma igång, sade stopp när de höll på att ha i ½ dl salt istället för ½ tsk, och fixade och trixade. Direkt efter vi var klara kom ett par andra barn som ville baka pepparkakor. Det här var ungefär en timme innan mellis. Jag funderade en stund på hur lång tid det skulle ta att grädda bröden och fixa iordning efter brödbaket och hörde mig själv påbörja en mening som lät; ”Njaaaaee….Jag vet inte, vi ska…”. Men så hejdade jag mig. Hallå, det är EN TIMME tills vi ska till mellis. Klart de fixar bakandet om vi hjälps åt med att plocka undan och sånt. Samma sak när det kom andra barn som ville dekorera färdiga pepparkakor med kristyr. Också jättelätt att säga nej, att de inte får plats eller att det redan är så många i köket. Vafasen, de vill ju, de får lära sig att samsas om litet utrymme och det gick ju hur bra som helst! Och självklart hann vi i tid till mellis också!

Sen efter mellis var det fritidsgympa. Det var dans idag, men alla som hade följt med ville helt plötsligt inte dansa. Ni vet, barn är som vuxna ibland och tappar lusten för saker de bara några minuter tidigare känt vore kul. De frågade om de fick spela fotboll i andra salen, den stod ju ändå tom…? Det är lättare än man tror att säga nej i såna stunder, men jag brukar alltid kontra mina egna tankar med ett ”nahe, och varför inte!?”och det önskar jag att barnen lärde sig att kontra oss vuxna med också. För vad spelar det för roll egentligen om de inte vill dansa längre, utan blev sugna på fotboll när andra salen var helt tom!? Tänk er känslan att kuta runt i en sal med bara några andra barn – det får de ju aldrig annars göra!

Jag tror att jag rätt ofta uppfattas som på tok för spontan. Som att mina plötsliga infall stör ordningen. Då kan man ju undra vad det är för ordning man vill ha på ett fritids. Vems är ordningen? Vad är det som säger att den ordningen är den rätta? Räcker det inte om barnen är glada och nöjda? Självklart kan man inte göra allt, men det händer väldigt spännande saker om man inte automatiskt säger nej! Om barnen dras med i det jag som vuxen gör kan jag hålla koll på dem där, då behöver jag inte stå utanför och studera deras aktivitet utifrån utan kan vara en del av den, låta barnen lära sig tillsammans med mig. För det är det som är mitt huvudsakliga uppdrag på jobbet, inte att kryssa i en lista eller vakta barn.

Skrivet av: Elin Fahlander, Linköping

Livets spelregler

Det här materialet från BRÅ är egentligen tänkt för årkurs 3-5, men man kan säkert hämta inspiration från det för att samtala på fritids med yngre barn om ämnen som regler, normer och lagar.

Här kommer utdrag från materialet om själva innehållet:

Eleverna ges möjlighet att undersöka olika faktorer som påverkar deras och andras känsla av trygghet respektive otrygghet i hemmiljön, skolmiljön och i det närsamhälle barnen lever. Temat berör frågor om mobbningsproblematiken. Eleverna ges möjlighet att undersöka, analysera och diskutera vad som är ett juste beteende gentemot kamrater. De får även tillfälle att undersöka, jämföra och reflektera över hur vuxenvärlden och samhället ser på att exempelvis slå eller kränka någon. Temat berör frågor om stöld. Var går gränsen mellan att låna och att stjäla? Får man ta det man hittar? Eleverna får här möjlighet att undersöka sina, andras och samhällets normer för vad som är OK och vad som inte är OK. Temat berör frågor om skadegörelse och klotter. Eleverna får här möjlighet att undersöka sina och andras normer för exempelvis klotter och graffiti

Materialet kan hämtas hem gratis här!

Våga släpp kontrollen på fritids!

I torsdags hade vi en TvärtOmDag på vårt storfritids! Alla fröknar, 4st, förvandlades till barn o alla barnen, ca 25 st, förvandlades till fröknar… MYCKET SPÄNNANDE!
En pojke tog ansvar över barnlistan o prickade av ”barnen”, ”fröknarna” prickade sig själva. Ett tag rådde lite anarki på Fritte då ”fröknarna” länsade skåpen på kakor (som vi har till utflykter) o började dela ut frukt (som vi ger till barnen som går sent) till alla som ville. De använde också upp nästan all ny cernitlera som vi köpt, några tog hem utan att bränna den o det var VÄLDIGT svårt att vara tyst då!😉
Spännande att det var några barn, främst pojkar ( ja, jag vet… fördomsfullt! )som tog ansvar för städningen o annat viktigt som gör att Fritte funkar.

Men mest spännande var att vi inte hade en enda konflikt, på hela eftermiddagen! Varför tror ni att det blev så?!

Vi kommer utvärdera tillsammans m barnen till veckan, ska bli spännande! :))

 
Skrivet av: Tina Vaxinger

Lajv på fritids!

Källa: Mer än bara ett klassrum…

Rollspel och lajv är på stark frammarsch som pedagogisk metod. Något förenklat skulle fenomenet kunna jämföras med barnlekar som ”tjuv och polis” eller ”cowboys och indianer”. Men till skillnad från dessa spontana barnlekar följer ett levande rollspel både manus, förberedelser och en förutbestämd struktur. Som en slags improvisationsteater där ingen är publik utan alla som deltar gör det aktivt på olika sätt och med inlevelse utifrån den roll man har i spelet. Fokus i rollspelet ligger på den praktiska upplevelsen vilket stimulerar hjärnans känslocentral.

Genom att delta aktivt användes flera sinnen parallellt och detta kan ha en gynnsam effekt på nlärningsförmågan. Rollspelspedagogiken bygger mycket på att träna och utveckla empati, förbättra sociala förmågor, lära sig demokrati och skapa intresse och engagemang. Genom rollspel kan man utveckla förmågan att sätta sig in och förstå andra människors världsbild även om man själv inte alltid håller med och tycker likadant. Rollspelspedagogik främjar också till kreativitet och ökat intresse för kunskap samt skapar naturliga förutsättningar för att utveckla språk, skrivförmåga och läsförståelse. Men viktigast av allt – att ha roligt tillsammans!!

I en påhittad spelvärld har alla deltagare en roll de ska gestaltas så trovärdigt som möjligt. Med hjälp av förbestämda karaktärsdrag, rekvisita och kläder skapas en illusion av spelvärlden, som kan vara en historisk plats, ett påhittat fantasiland eller kanske ett framtidsscenario. Målet är inte att vinna utan att ha en givande och underhållande upplevelse tillsammans med sina medspelare.Under lajvet talar och uppför sig spelarna i enlighet med de påhittade rollerna och deras värld.

Rapporter och övrig info om hur man kan arbeta med rollspel:

Ett rollspel kan pågå alltifrån en timme till en hel skolvecka beroende på hur avancerat rollspelstema man väljer och hur mycket tid man har till sitt förfogande. Här följer några exempel på rollspelsteman och spelupplägg:

• Harry Potter
Låt deltagarna representera elevhemmen Slytherin, Gryffindor, Ravenclaw och Hufflepuff. Bygg vidare på intrigerna från böckerna eller hitta på egna utmaningar och uppgifter som deltagarna ska utföra.

• Spioner från andra världskriget
Låt deltagarna representera olika spionteam från nationer som exempelvis Tyskland, England, Frankrike och Ryssland. Tiden utspelar sig under andra världskriget och deltagarna kämpar för att komma åt varandras hemligheter. Varva gärna uppgifter och utmaningar med verkliga historiehändelser och egna påhittade intriger.

Det är bara fantasin som sätter gränser och
man kan aldrig vinna ett rollspel.

5 tips för ett bra lajv!

1. Välj ut en passande spelmiljö (skolgård, gymnastiksal, skogen, stadspark).
2. Bestäm ett tema som rollspelet ska utspelas i och vilken rekvisita som behövs för att skapa en trovärdighet och närvarokänsla (kläder, utsmyckningar, tekniska lösningar m.m.) i spelmiljön. Det ska kännas spännande och intressant.
3. Bestäm vilka karaktärer som ska finnas med i rollspelet. Exempelvis om de ska vara historiska eller påhittade karaktärer, goda, onda eller mystiska osv.
4. Anpassa karaktärsrollerna till målgruppen så att de klarar av att spela och leva sig in i rollerna utan att det blir för svårt.
5. Alla ska kunna spela under samma förutsättningar så det kan vara bra att sätta upp regler och förhållningssätt kring exempelvis magi, vapen, strid och
eventuell utrustning.

Läs mer om rollspel och lajv!

På webben:
Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats.

• GRUL (Pedagogiskt centrum GR utbildning) har över tio års erfarenhet av upplevelsebaserad pedagogik i form av spel, rollspel och andra genomföranden. Rollspelen och
aktiviteterna i ämnesdatabasen, är fria att använda inom den pedagogiska verksamheten. http://www.grul.se
• Lajv i skolan. http://www.sverok.se
• Rollspelstidningen Runan – om rollspel, berättande och andra världar. http://www.runan.info
• Genom Barnkanalens program Barda kan du lära dig mer om hur man bygger upp ett rollspel http://www.svt.se/barda

Material:
• Skollajv 08 – Guldvittring
En rapport från Södertälje kommun och projektet Guldvittring där 500 mellanstadiebarn fick arbeta med lajv som tema i skolan. Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av hur studieplanen såg ut, hur lajvet byggdes upp och vilket material som användes. http://www.sverok.se
• Historiska val och öden – ett material att ladda hem gratis. Under länken ”Interaktiv pedagogik” hittar du materialet som en pdf.fil. http://www.interaktivhistoria.se
• Rollspel som fördjupar undervisningen Artikel i Skolvärlden om SO-läraren Ludvig Myrenberg som använder enkla rollspel i undervisningen för att fördjupa
elevernas förståelse för samhällets konflikter och problem. www.skolvarlden.se

Litteraturtips:
• Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. Torkel Klingberg.
• Rollspel i skolan – upplevelsebaserat lärande. Fredrik Axelzon och Max Valentin.
• Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. W. Greene Ross & Silvia Jönsson Klenz.
• Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Katrin Byréus.